and the sun will keep shining at me

men herejissanes vad fort den här dagen har gått då, börjar äntligen känns mig lite som en människa igen haha. sov ut länge idag innan jag tog tag i det där diskberget som hade samlat sig över helgen. (diskning är inte riktigt min grej alltså) efter en välförtjänt dusch kom min man med diesel, som förövrigt är världens sötaste rottweiler. de lurade med mig ut på en promenad i solen. men alltså fy bubblan vad kallt det är då, mina fossingar kändes som två isklumpar ihopklistrade på mina ben. mycket obehaglig känsla måste jag få säga.
nu är jag hemma på besök, alltså hemma i lillån. rätt konstig känsla för jag menar, det här är ju mitt hem - fast ändå inte? allt är som vanligt - men ändå inte helt. och jag känner mig numer mer hemma hos mig i stan än här. hänger ni med? knäppt hur fort allting förändras egentligen!
nu ska vi laga lite food, det vankas makrill och lax. min favorit!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0