jag skulle kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans, jag skulle sakna den där stunden som vi har när vi till slut har blivit sams

just nu känns ord rätt överflödiga. förlåt, men jag är verkligen helt tom på ord, känslor och tårar. vi tar igen det imorgon istället. nu ska jag fortsätta lyssna på winnerbäck, krypa ner under täcket med missen och försöka ta in allting som hänt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0